familj · lärarrelaterat · tankar

Smått panikslagen

Ja, nu börjar det snart. I veckan drar det igång, mitt vikariat som sträcker sig en hel termin. Jag ska ha svenska, matte och SO i en 3-4-5:a och just nu känns det mer skrämmande än roligt. Fattar liksom inte hur jag ska få ihop det. Kommer lära mig massor under våren och jag kommer förmodligen vara helt slut i sommar, trots att jag bara jobbar drygt en halvtid. Men utöver det så kommer mannen jobba halvtid, så det blir en hel del pusslande…Och så har jag ju ett liv utöver jobb och familj. Vet bara inte hur jag kan skära ner på något och trött blir jag oavsett eftersom jag alltid lägger ner minst 110% i det jag gör.

Imorn ska jag försöka få ihop någon slags grovstruktur för terminen samt fundera över hur första veckan ska se ut… Igår ägnade jag större delen av dagen åt att ta hand om papper och material från höstens vikariat samt samla ihop vårens papper i en pärm. Så nu är den adminstrativa strukturen redo (den roligaste biten enligt mig…). Jag läste också en bok jag ska läsa högt i vår, så jag vet vad jag ska läsa upp för eleverna… Och så har jag sett över schemat, räknat ämnestimmar och gjort om schemat… Men det känns som att jag har en evighets arbetsuppgifter kvar och att jag inte riktigt vet vad jag ger mig in i…

IMG_6571

Gode Gud ge mig visdom, kraft och arbetsglädje i arbetet…

4 thoughts on “Smått panikslagen

  1. Lycka till med allt, men försök att vara snäll med dig själv! Se det som en termin som är till för att du ska gå lära dig – det måste kanske inte vara perfekt på första försöket!? Kram!

  2. Hej Gella! Jag känner igen känslan du beskriver.. Tänker på det du skrev om att göra 110% i allt…kanske där din utmaning blir…att göra mindre än 100 på nåt område.. Jag tror du kan få en fantastisk termin. Ett litet förslag ..kolla in gruppen innan du planerar alla detaljer..det kanske kan ge dig lite tips om behov o prioriteringar i planeringen. Lycka till! Jag tror du klarar det galant för Du är du! Kram

    1. Tack gulliga du! Känns skönt att inte vara ensam i hur jag känner och jag förstår och har vetat länge att första året speciellt är tufft. Men även om man försöker förbereda sig på det så är det jobbigt och tungt att gå igenom. Tack också för klokt förslag att känna in läget lite först! Kändes extra viktigt i svenska och matte och där fick du mig att slappna av något. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s