familj · musik · resor · tankar · tro

Tuff vecka går mot sitt avslut…

Nu går jag mest på vilja. Är inte sugen eller peppad till särskilt mycket över huvud taget. Gör det jag måste, lite till, men som sagt mest på vilja. Dagarna är väl inte tokjobbiga i sig egentligen, men jag har liksom inte den där energin och livsglädjen. Och i sådana lägen är varje utvält glas, varje 1-årsfall från stolar och annat killarna lyckas klättra upp på, varje 4-årsgnäll, varje otåligt hungerskrik från killarna, varje bråk tjejerna emellan, varje grej som helt enkelt inte går som på räls utan minsta motgång något som dränerar den sista lilla orkesdroppen man tycktes ha… Tårarna bränner under ögonen ibland (om jag hör ordet vila t.ex.) och även om jag vet att Gud tar hand om mig och min familj så känner jag det inte lika uttalat som jag önskar just nu.

Men nu närmar sig helgen. Den fantastiska helgen som innefattar Stockhomsresa, Kirk Franklin-konsert, shopping, nybäddade hotellakan, hotellfrukost, ostörd sömn, måltider som inte behöver lagas (av mannen och mig vill säga), ingen möjlighet till att varken städa eller tvätta, tidsfrihet, tid att hinna prata till punkt…

Vi har tuffat på länge nu. Minns inte om vi gjort något på tu man hand sedan Thailandresan när jag hade twinsen i magen för 1 1/2 år sedan… Och nu hoppas vi på en välsignad helg då vi får ladda batterierna. Tryggt förvissade om att syrran och mina föräldrar tar väl hand om barnen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s