familj · tankar

Tvillingar vs ”bara” en

Jag får ibland frågan om det är stor skillnad på att ha tvillingar i jämförelse med ”bara” en. För det första måste jag säga att det inte är så ”bara” att ha en bebis. Jag har själv (hör och häpna! ;)) haft en och jag hade fullt upp även då. 🙂

Men visst är det skillnad! Därmed inte sagt att det alltid är jobbigare! Nu är twinsen inne i en lite lugnare period (har ju inte så lång erfarenhet av att ha tvillingar… de är ju inte ens 4 månader). Och då funkar det hyfsat. Hinner sällan äta måltider på ”vanliga tider”, typ frukost på morgonen, lunch mitt på dan o.s.v. Men man får ändå rutin på tillvaron och nu när de börjat sova längre pass så har man ju större chans att hinna äta nån gång i alla fall! 🙂

Skillnaden är nog till stor del hur man går in i uppgiften. Man ställer liksom in sig på olika saker. Jag har t.ex. skalat av mer engagemang i kyrkan nu än tidigare. Med ”bara” en kunde jag ha en bebbe på mage i sele och ändå leda lovsång t.ex. När de blev större kunde jag hålla i en mammig dotter i handen alternativt smeka på huvudet med ena handen och hålla micen med andra handen. I höstas avsa jag mig tillfälligt lovsångsledning.

Känner mig över huvud taget inte lika portabel nu med två. Jag åker inte iväg ensam med tvillingarna vart som helst. Ska jag någonstans vill jag vara säker på att jag kan få hjälp om det krisar med något och så vill jag vara säker på att jag kan sitta och amma. Men den biten kommer nog bli lättare ju mer förutsägbara twinsen blir.

Men trött har jag blivit oavsett. Störd sömn har jag haft oavsett. Otillräcklig har jag stundom känt mig oavsett. Till saken hör att alla bebisar är individer. Tjejerna hade t.ex. mer problem med magknip vilket innebar mkt vyssande nattetid. Pojkarna har inte alls samma problem. Det är däremot jobbigare att trösta två ledsna bebisar när man är ensam. Det tycker jag nog är den största skillnaden. Det tar enormt på krafterna om båda har en dålig dag. En kunde jag ha i sele, men två väger för mkt för att jag ska orka det nu.

Eller som när jag för ett tag sedan hade två mammor på besök. Det blev amningsdags och jag satte mig som vanligt i soffan med amningskudden för att stereoamma. Men när det blev dags för rapning var de inte alls särskilt nöjda. La upp ena på axeln som inte alls var nöjd och då tappade andra greppet och började gråta han med. Fick då jobba både för att den på axeln skulle få upp rapen som förmodligen besvärade och för att den andra skulle få tillbaka greppet. Såg nog ganska komiskt ut… 😉 Svårt (ibland omöjligt) att tillfredställa två olika behov.

Så, är det skillnad på att ha en mot att ha tvillingar? Jag tycker det. Men om man sänker kraven på vad man ska hinna och prestera både på bebisfronten och på andra områden så fixar man det. Man har ju inget val. Måste bara ta och hitta balansen… Den fina balansen mellan att vara en närvarande mamma som gör sitt bästa för barnens bästa men att också få egen stimulans i form av exempelvis vuxenprat (blir knäpp om jag inte får träffa andra och tjattra emellanåt!) och musik (försöker vara så aktiv jag kan i Trinity). Igår bjöd jag hit ett gäng mammalediga och 2 av dem kunde komma. Nästa vecka ska vi träffas hos en annan mammaledig och såna stunder är guld värda för mig! Då får jag ny energi så jag orkar ett tag till.

Bloggen hjälper faktiskt också till! Känner att jag har någon kontakt med omvärlden även om jag inte själv kan ta mig ur huset eller ”byn” alla gånger… Tur man kan påbörja inlägg utan att avsluta direkt (som det här inlägget som påbörjades för över en månad sedan tror jag!). 🙂 Tack för all respons jag får! Betyder extra mkt nu.

Jag kan också tänka mig att det längre fram emellanåt kan vara enklare med två än en! När de kan roa varandra längre än vad en ensam skulle kunna roa sig själv t.ex. Men hur det blir framöver lär tiden utvisa. Jag känner mig hur som helst hedrad att få utveckla mina tvillingmammaskills. Tror att Gud gav mig dessa underverk och då ska jag ta hand om dem så gott jag kan. Mer kan jag inte göra.

3 thoughts on “Tvillingar vs ”bara” en

  1. Intressant läsning! Nu när Tuva har haft några gnälliga dagar är jag glad över att bara ha en, men glada, nöjda dagar kan jag tänka mig att det kan vara mysigt med två. 🙂

  2. Ja du gör det verkligen bra! Det är några tunga år men sen har ni dubbel vlsignelse av dem! Jag hjälper gärna till att hålla dem, vi får ses snart! Kram

    1. Känns bra att dokumentera lite av hur livet ter sig ni här på bloggen, för då kan jag påminna mig själv om jag skulle bli sugen på fler barn framöver… 😉 Ja, vi får ses! Vi får höras om när! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s