familj · tankar

Mysigt kaos

Hade en riktigt tung dag igår. Förmiddagen var väl inte så illa, men efter lunch var det mest bara jobbigt ända fram till läggdags. Pojkarna var missnöjda och blev inte nöjda förrän jag hållit i dem en stund. Men det är otroligt svårt att aktivt trösta två bebisar samtidigt. Det är ju liksom inte bara att ”hålla i dem” när man ska trösta. Då krävs en närvaro som är svår att fördela på två små liv… Försökte trösta dem en och en, men hann inte lägga ner den första för att trösta nästa innan första återigen blev ledsen över att inte få vara i min famn… Såna gånger tar jag fram bärselen så att jag ska kunna bära dem båda två samtidigt. Men ryggen tar stryk ganska snabbt med min otränade och trötta kropp samt med 4,5 kg bebis x 2.

Mannen har upptäckt att det inte är ett gott tecken om jag har pojkarna i sjal när han kommer hem… Igår gjorde jag också klart för honom att det inte heller behöver vara ett gott tecken att jag inte ringt och frågat efter honom som jag gör ibland när jag vill ha hem honom… Det kan helt enkelt betyda att jag haft så fullt upp att jag inte tagit mig till en telefon för att kunna ringa. Och efter den där hemska dagen som mestadels gått åt att trösta och hjälpa barn i olika åldrar hade mannen dessutom styrelsemöte 18.30-21… Fick då alltså heller ingen hjälp med läggning av stortjejerna. Mannen tog hand om middagen men åkte sedan iväg. Och hade jag vetat att kvällen skulle fortsätta som eftermiddagen och att lillskrutt dessutom skulle få utbrott vid läggning och sedan inte kunna komma till ro förrän vid 9 så hade jag endera inte släppt iväg mannen, alternativt försökt hitta någon som kunde komma och hjälpa mig med tjejerna. Men det är ju svårt (läs omöjligt) att veta i förväg!

10 i 9 tittade jag på klockan och pustade ut. Men det fick jag dock bara göra i 10 minuter innan pojkarna började gny igen, men då dröjde det inte länge innan mannen kom hem och fick ta över medan jag tog mig en välbehövd kopp te (med något brunt till). Tack och lov hade vi sedan bästa natten sedan pojkarna föddes! De sov nämligen så att vi fick sova från 12 till halv 6!! Rekordlänge!! 😀 Inte för att man var utvilad, men nog gör det mkt att få så många timmars sammanhängande sömn alltid!

Jag hade tänkt få lite adventsfint igår, men det gick tokbort… Och idag flydde vi till mina föräldrar 1 1/2 timme bort och kommer sova över till imorgon. Då får vi se om vi hinner och orkar få lite fint hemma imorn kväll. Det är verkligen kaotiskt hemma, men det är svårt få tiden att räcka till. Det är nog svårt att hinna duscha, äta själv och en så lyxig sak som att hinna gå på toa vissa dagar! Men det är bara att gilla läget och mitt i allt försöka njuta av det kaotiska och stundtals mysiga småbarnslivet. Barnen är trots allt det underbaraste vi har! Och då får städning och julpynt vackert stå tillbaka. 🙂

Annonser

4 thoughts on “Mysigt kaos

  1. Ni behöver inte pynta. Tänk bara att ”nu är det så här och nästa år blir det bättre”. Det är inget bra om man blir stressad över det man inte hinner. Ta hand om varandra, det är viktigast. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s